Namnprojektet

 

Problemet

Det mesta vi präglar in i minnet finns redan där - i en eller annan form. Dagens händelser är variationer på teman vi redan känner väl, de dyker bara upp i nya kombinationer. Och när någon gång något verkligt unikt händer, då har vi svårt att koda in det på grund av vår obekantskap med det som inträffat. Å andra sidan kan det oväntade räkna med vår odelade uppmärksamhet. Moderna teorier räknar med en gatekeeper- funktion i mediala temporalloben som gallrar och sorterar.

Förkunskaper och förhandskännedom har en dubbel roll: de ger grepp och fäste för nya minnen genom att nya inkodningar kan bygga på de gamla. Å andra sidan kan de avtrubba uppmärksamheten som behövs för att det nya alls ska präglas in; gatekeepern kan tycka som Tegnér: "Ej kan vanans nötta läxa ständigt repas upp igen."

Förkunskapernas paradoxer kan uttryckas som det semantiska minnets sätt att interagera med det episodiska. Det äldre minnessystemet förfogar över våra allmänkunskaper, den fond som våra unika livshändelser utspelar sig framför. Den underlättar ibland, och försvårar ibland vårt minne av händelserna -- och vilket det blir, ja, det beror på. Och just VAD det beror på, försöker det här projektet reda ut.

 

En oskyldig fråga..


Detta projekt har sin upprinnelse i en fråga jag fick av en student i Växjö. Under genomgången av minneskapitlet påpekade hon: "Här på sidan xx står det att vi minns bäst det som vi känner bäst till, och här på nästa sida står det att det är det som avviker från förväntningarna som fastnar bäst i minnet. Hur ska det vara egentligen?"

Ja, hur ska det vara egentligen? Detta projekt är ett senkommet försök att besvara frågan mer uttömmande än jag kunde göra då.

                                             We aim to please, and we never give up!

 

Interaktioner

  • Interaktioner mellan episodiskt och semantiskt minne. (Stenberg, Hellman & Johansson, 2008 och 2009) På vilket sätt inverkar förkunskaper på minnesinpräglingen av händelser och upplevelser? Vi har funnit att det finns förkunskaper som underlättar, men också förkunskaper som försvårar inpräglingen av episodiska minnen. Som modell för dessa typer av förhandskännedom har vi använt ett stimulusmaterial av svenska namn, som vi har valt ut så att de varierar längs två dimensioner: celebritet och frekvens. Med detta menas att namnen kan beteckna kända (Björn Borg) eller okända (Per Jönsson) personer, och namnen kan i sig vara ovanliga (Zlatan Ibrahimovic) eller vanliga (Benny Andersson). Kända namn är lättare att lära in än okända, men vanliga namn är svårare än ovanliga, trots att både vanliga och kända namn har det gemensamt att man har träffat på dem ofta tidigare, och har god förhandskännedom om dem. Hur kan förhandskännedomen få så olika inverkan att utfallen blir diametralt  motsatta? Vi misstänkte, och har fått bekräftat, att det beror på att de inverkar på två minnesprocesser, erinring och bekantskap (recollection och familiarity)

  • Minnesprocesser. Det senaste kvartsseklet har inneburit en omvälvning i vårt sätt att betrakta minnet. Det som tidigare betraktades som en en enhetlig behållare för alla tidigare kunskaper och erfarenheter, har kommit att differentieras gång på gång, så att man numera räknar med ett antal olika minnessystem. De lämpligaste indelningsgrunderna är ännu föremål för intensiv diskussion och forskningsaktivitet, men många förslag inriktar sig på distinktionen mellan system som används automatiskt, d.v.s. snabbt, utan ansträngning och utan medveten kontroll, och sådana som används medvetet, kontrollerat, efter viss betänketid och möda. Ett sådan begreppspar är erinring och bekantskap (recollection och familiarity). De används båda vid igenkänning och är därför tillgängliga för våra bästa mätmetoder; de har skilda signaturer i ERP (mätningar av hjärnans  elektriska aktivitet), och en på djurexperiment grundad teori har specifika förslag om vilka områden i mediala temporalloben som är aktiva. Kan man knyta de två ERP-signaturerna, inte bara till specifika beteendemått, utan också till aktiveringsmönster i hjärnavbildning med hög upplösning (fMRI)? Med vårt speciella stimulusmaterial planerar vi att undersöka detta.

 
   
Comments